Fri

"Att tänka rätt är stort. Att tänka fritt är större", har många filosofer och författare uttryckt på olika sätt. Frihetstanken har även för mig varit den största drivkraften när det gäller skapande arbete.
För cirka tjugofem år sendan skrev jag mitt första manus, som blev en roman med titeln "Älskad". Den gavs ut av Bonniers och tack vare en kvällstidningsartikel om en fejkad relation mellan mej och Ulf Lundell (tror jag) fick boken även mediaplats och sålde 10 000 exemplar, vilken då betraktades som en bestseller för en debutant. Sen har det blivit några fler böcker med olika förlag som utgivare.
Romanen handlade om tre unga teologer som stod inför sin prästvigning. Nu har det som sagt gått ett kvarts sekel för dessa tre och jag har under de senaste fem åren funderat på, vad som kan ha hänt Valter, Mia och Kåge. Det blev ett manus som jag skickade först till Bonniers, sen till två andra förlag. Man tyckte om det, men ville ta bort och ändra olika saker, beroende på vilket förlag det var. Ett förlag ville att jag skulle ta bort "allt religiöst", ett annat att jag skulle låta handlingen bara handla om människors beroeendesituationer. Ett förlag tyckte huvudpersonerna var för snälla... men annars var ju handlingen spännande och bra. Jag försökte, men det gick inte för mig att ta bort och ändra det som krävdes för att få den utgiven. Energin med min bok dog. Skulle den bli en "death in a draw"?
Men så blev jag ett "fan" av Facebook. Tycker det är en fantastisk mötesplats, där massor av kärlek och kreativitet på ett spontant sätt böljar från alla jordens hörn. Wow, det är fantastiskt!
Jag hade kvar en papperskopia av manuset, men det skulle skrivas om en gång till, saker hade hänt på dessa år som påverkade även den nya handlingen. Och nu gör jag det som jag vill, ger manuset "Arvet" till mina läsare. Till dem som gillar lite andlighet, lite snällhet och lite spännande intriger och mycket kärlek. Och frihet. Happy reading! Sex kapitel finns nu på Facebook!

Dokument från framtiden

"Tänk i början på 2000-talet, ni vet den mörka tiden, då fanns det människor som blev förtryckta, förnedrade och förföljda. Barn hade ätstörningar och ungdomar lurades att bära kläder med varumärket tryck på utsidan. På den tiden fanns det människor som hade konstverk i kassaskåp och iPhone-telefoner som bästa vän och tröst.
Under denna mörka tid matades gräsätande djur med kadaver och det fanns mycket rädsla. På det förta decenniet under 2000-talet fanns det mycket orättvisa, inga "Fru Gårman" -skyltar och människor gifte sig med sig själva för ingen annan ville ha dem. Det var en svår och smärtsam tid. Poliserna bar vapen och olyckliga människor kriminal-vårdades ensamma i inlåsta rum.
I början av det mörka 2000-talet skades Moder Jord så svårt, att hon fick bestående skador.
Men det var också då, som det stora miraklet skedde! När människor vaknade upp och förstod att allt kan ändras, allt kan förändras. De började tro på sitt eget ljus, sin egen kraft, sin egen sanning, sitt skapande för en ny värld. Det var då år 2010 det vände. Det var då man slutade analysera och började handla. Och visst var det på Facebook det började?

Till oss som inte är lagom.

Den här bloggen vill jag tillägna med kärlek alla oss som inte är lagom. Olagom helt enkelt. Sådana männsikor som jag själv, en del vänner och ovänner, och Jesus Kristus själv faktiskt.

I alla fall jag, har alltid haft en känsla av utanförskap, av den här anledningen. De som är lagom verkar vara många fler, och överallt. Och de som är lagom har normaliserat sin lagomhet och upphöjt den till allmänhet - och där står vi, vi som inte är lagom och undrar vart vi hör hemma?
Om man är lagom säger man att man ska dricka ett glas vin, och så gör man det. Man äter inte för mycket eller för lite, man är trogen och trofast, höjer sällan rösten. Och man vet vart skåpet ska stå till skillnad från oss, som ofta får höra att "nu har du skitit i det blå skåpet".
Vi som inte är lagon är ohälsosamt uppriktiga mot andra, säger vad vi tycker och tänker och vi blir också djupt sårade när andra tycker vi är burdusa, eftersom vi inte heller är lagom i att ta emot kritik. Vi är alldeles för passionerade, vi älskar ständigt för mycket, och blir av den anledningen mer ratade än de som har koll och kan blanda och ge sina kort väl.
Det går ofta dåligt för oss som inte är lagom. Titta bara på Jesus! Var mänskan tvungen att gå så långt? En stackars martyr, som inte kunde nöja sig med att vägra tillbe Kejaren, utan måste också hävda att han var Guds son. Då får man ju ta sitt kors! Man får stå för konsekvenserna. Man får ta sitt straff.
Och de som brukade vara lagom blev arga, för hans vägran att gå makten till mötes gjorde dem rädda. En liten undran gnagde i somliga: Har han kanske rätt?
- Men korsfäst honom då, om han är så korkad! slutade självrannsakan i hos mobben.
Och så dog han, utan att ha försvarat sig, utan att ha varit lagom en endaste gång. Tack Jesus!
Om Du gick hela vägen i sanning för det mänskliga, det sköra, det sårbara, det trasiga, det bristfälliga, det försvarslösa - då gör jag det också! På engelska heter Långfredagen "Good Friday!". Glad påsk alla, lagomma som olagomma. Glad påsk!